Recently in Jobb Category

Oktober

TrackBacks (0) Kommentarer (0)

Tiden går mina vänner. Alldeles nyss var det sensommar och BB och nu är det mitt i hösten och nästan vinter. Märkligt.

***

Greta mår bra. Vi vet just inte något mer än när vi kom hem för åtta veckor sedan men förväntar oss en kallelse till Huddinge snart för återbesök. Men det är inget vi går och tänker på. Vi har fullt upp med att ta hand om världens bästa Greta.

Häromdagen fyllde hon två månader och tiden har förstås gått vansinnigt fort. Samtidigt känns det som om hon alltid funnits hos oss, det går nästan inte att tänka sig hur livet var innan.

***

Jobbet då. Har fullt upp på Accent med planering inför nästa år. En reporter ska anställas och en lösning för layouten måste fixas. Och så budgeten. Mellan alla möten som krävs för att väva ihop det där försöker jag skriva lite också.

Har ett större frilansuppdrag kvar. Det borde ha varit klart men sommaren blev inte riktigt som det var tänkt och sedan blev det full fart på Accent. Det känns lite vemodigt att lägga frilansandet på is men jag räknar med att återuppta det om några år.

Samtidigt ser jag verkligen fram emot att ta hand om Accent efter nyår. Jag tror att den nya redaktionen kommer att bli grym!

***

Chefskurs i veckan. Vad lär man sig egentligen på en sådan?

***

Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det: Att ta steget att bli frilans är bland det bästa jag gjort. Ändå är det snart dags att lämna det livet och sälla sig till löneslavarnas skara.

Jag gör det inte för vilket jobb som helst så klart. Från och med årsskiftet efterträder jag Eva Åhlström som chefredaktör på tidningen Accent. I dealen ingår att jag redan nu i september går in på 75 procent för att vi ska ha gott om tid för överlämning och en del organisatoriska detaljer som behöver fixas. (Bland annat behöver två tjänster tillsättas innan året är slut).

Det känns otroligt bra - inte minst med tanke på alla positiva reaktioner och gratulationer jag fått. Att få chansen att leda och utveckla en så stor och viktig tidning är fantastiskt kul och knappast något man tackar nej till.

Som medlemstidning för IOGT-NTO har Accent en upplaga på närmare 50 000 exemplar. Tidningen har flera viktiga roller att spela: Vi ska bevaka (och helst vara nyhetsledande inom) alkohol- och narkotikaområdet. Vi ska granska och spegla organisationens verksamhet och vi ska göra en tidning som är ett slags kitt mellan medlemmarna.

Här finns flera utmaningar. En av dem är att balansera de olika rollerna. En annan är att att göra redaktionella val fristående från organisationens ledning. Strukturen är glasklar: Chefredaktören är ansvarig utgivare och avgör vad som ska stå i tidningen, men att granska kollegornas arbete är lättare sagt än gjort. Samtidigt är det förstås helt avgörande att tidningen samspelar och går i hyfsad takt med resten av organisationen. Nej, det är inte någon stor del av jobbet men dynamiken finns där.

Ja, jag är väldigt glad för den här chansen. Samtidigt är det förstås lite trist att behöva avsluta alla roliga frilanssamarbeten. Har redan tackat nej till ett spännande jobb som hade tagit mig ett par veckor till Kambodja och Thailand.

Särskilt trist är det att inte kunna jobba med Internetworld längre. De senaste åren har de knutit ett gäng frilansare allt tajtare till redaktionen, jag har haft förmånen att vara en av dem. (Måste särskilt nämna Ulrika Halvarsson - världens bästa redaktionschef. Beställningarna från IW är alltid tydliga och jag har alltid fått bra feedback på de texter jag lämnat. Jag har lärt mig mycket om konsten att vara en bra beställare av dig.)

Men som sagt: Det är inte vilket jobb som helst jag går till. Ser fram emot både hösten och kommande år!

Eller snarare väskorna. Den stora rullväskan går åt till kamera- och videoprylar. Kläderna hamnar i en liten duffelbag och så datorn, dokument och boken i den vanliga axelremsväskan. Ogillar att resa med mycket packning och många kollin, men vad gör man.

I morgon förmiddag sätter jag mig på tåget till Göteborg för att bevaka IOGT-NTO-rörelsens kongresser för Accents räkning. Tanken är att vi ska testa videoformatet grundligare de här dagarna. Ska bli kul!

***

Morgonpromenaden kändes seg . Min iPhone shufflade upp så bra musik att det gick bra ändå - det blir fart under fötterna med Amanda Jenssens Amarula Tree i öronen. Övrigt: Laura Pausini, Eldkvarn och ett par spår från GRP Live in session.

***

Almedalen var kul. Långa arbetsdagar - flera dagar började åtta och slutade efter midnatt - ofta med avbrott för middag med trevliga kollegor förstås. Med över tusen programpunkter på programmet kommer man alltid att missa det mesta, frågan är om det inte vore värt att vara på plats hela veckan nästa år.

Hamngatan


Länge sedan sist. Några rader om hösten så långt:

September:
Mycket jobb. Var redaktör och jurymedlem för årets upplaga av Topp 100 i Internetworld. De 100 bästa svenska sajterna skulle utses och rangordnas, motiveringar skrivas och pristagare skulle intervjuas. Kul! Och tidskrävande. Förutom Topp 100 och de vanliga Accentjobben gjorde jag också ett par grejor till Proffsfoto, CAP&Design, Forefront och CIO Sweden i samma veva.

Oktober:
Sista rycket med Topp 100 för min del. Lämnade de sista texterna på kvällen den 16:e, åkte till Italien på bröllopsresa den 17:e. Vi hade fyra fina dagar i Rom och lika lång tid med hyrbil i Toscana och bergen norr om Florens.

November:
Tre dagar efter hemkomsten från Italien åkte jag till Bangalore, Indien. Inte särskilt bra planering men nödvändigt för att filmen jag jobbar med ska bli klar innan jul som utlovat.

Jag träffade lokala organisationer som på olika sätt arbetar med fattigdom och alkohol. Det blev över fyra timmar film. Kombinerat med de sex-sju timmar jag filmat tidigare för det här projektet blir det en ganska mastig uppgift att redigera ner allting till de 12-13 minuter det är tänkt att bli.

Att filma och göra ett bra journalistiskt jobb samtidigt är förbaskat svårt. Dels för att det blir mycket att hålla ordning på rent praktiskt, men också för att berättandet i filmform är något annat än det jag är van vid. Det ska bli väldigt spännande att se resultatet av redigeringen om några veckor.

Varför i hela friden kom inte jag på den här reportageidén? Har ofta tänkt på bärplockarna, deras upplevelse av Sverige och hur deras liv ser ut hemma i Thailand. Och ändå har jag inte tänkt på att jag relativt enkelt skulle ha kunnat göra något bra och intressant av det. Dumbkopf!

Det tråkiga vädret i augusti har gjort det enklare att ta tag i jobbet och planera hösten. Den är ju liksom redan här. Jag bläddrar i almanackan långt fram i november och konstaterar att den är välfylld. Halvtidsjobb, frilansverksamhet och ideella uppdrag ska kombineras. Det brukar lösa sig men just nu känner jag en lätt panik smyga sig på.

Först ett par intensiva månader där tre nummer av Accent ska göras samtidigt som jag är inblandad i ett stort projekt på Internetworld. Dessutom ska två konferensdagar för Accent, en heldag med styrelsen för III och tre dagars styrelsearbete för Forum Syd hinnas med. Och bokmässan förstås, ska prata kring boken på lilla scenen på lördagsförmiddagen.

Bröllopsresan är planerad till mitten av oktober. Blir ett skönt avbrott! I början av november går ICAA-konferensen av stapeln på Cypern, eventuellt ska jag prata kring Världens Baksmälla även där. Någonstans då borde jag också hinna åka till Indien för att filma det sista för det som ska blir filmen Världens Baksmälla. Då hinner vi klippa i slutet av november och ha den klar till jul som utlovat.

Puh. Jag sneglar på ett citat av Gerda Antti som sitter uppklistrat på skärmen: "Ångest eller jävlar anamma, det är bara att välja. Det ena eller det andra. Det finns inget annat".

Pengar, pengar, pengar. Att ta betalt hör till det som är svårast för den som frilansar. Det handlar om att värdera sin tid och sitt arbete i kronor och ören. Det handlar också om att veta när man är beredd att kompromissa och när man hellre tackar nej.

I början handlar det mest om att komma fram till en prisnivå. Man kan titta på Journalistförbundets frilansrekommendation eller ännu hellre sätta sig och göra en riktig budget. Vad vill jag tjäna, vilka kostnader har jag (mer än man tror), hur mycket skatt blir det (typ hälften) och hur många timmar kan jag fakturera varje månad (betydligt färre än du jobbar).

Efter ett tag hittar du din nivå. Våndan kring pengar handlar då ofta om var gränsen går. Det är klart att det blir en och annan kompromiss - lägre pris om det är återkommande jobb eller kanske rabatt till nya kunder. I något fall har jag helt enkelt accepterat lägre betalning för att jobbet är så jäkla kul.

För ett tag sedan tackade jag nej till ett återkommande jobb i ett månadsmagasin. Vi testade ett par nummer men jobbet visade sig ta mer tid än de var beredda att betala för. Det var inget enkelt beslut, det är en bra tidning och jag gillar människorna bakom. Nu har redaktören kommit tillbaka med ett kompromissbud som består av ett mindre jobb men fortfarande för lite pengar i mina ögon.

Att tacka nej till jobb är självklart alltid riskabelt - risken är ganska stor att framtida erbjudanden går till någon annan. Men jag tror att det jämnar ut sig... det händer också att jag tar i rejält i offerterna på jobb som jag egentligen inte är så sugen på, de jobben får jag alltid. Slår aldrig fel.

webb_Istanbul.jpg


Fick just besked om att jag kom med på bildbyrån Magnums workshop i Oslo i början av mars! För er som inte hänger i bildsvängen till vardags: Magnum är bildbyråernas bildbyrå med ett antal av världens absolut främsta dokumentärfotografer i sitt stall.

Workshopen är fem dagar lång och leds av David Alan Harvey, Paolo Pellegrin, Alex Majoli, Christopher Anderson, Jonas Bendiksen, Alessandra Sanguinetti, eller Alex Webb, beroende på vilken grupp man är i. Min grupp leds av just Alex Webb, en av veteranerna som jobbat för Magnum sedan 1975.

Samtidigt arrangeras också doc/08 i Oslo, en fotofestival som verkar vara knuten till att norska Pressefotografenes Klubb firar 75 år. En riktig bonus eftersom det innebär möjligheten att lyssna till än fler intressanta fotografer och se många fina utställningar.

Enligt arrangörerna var det betydligt fler som sökte än som kom in. Bedömningen gjordes utifrån de bilder och det brev man skickade med ansökan, vilket naturligtvis gör det ännu roligare att komma med. Det kommer att kosta en del - förutom avgiften för workshopen måste jag fixa resa och boende - men det är det värt. Även som frilansare måste man kosta på sig fortbildning. Dessutom ska det bli hur kul som helst!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sitter på tåget till Kalmar, ska gå på kurs på Fojo i tre dagar. "Idéraketen" är titeln på kursen, tanken är att vi ska lära oss att leda idéprocesser. För oss som är lite fyrkantiga och fokuserar mycket på ordning och struktur snarare än att spruta kreativa idéer omkring oss kan det nog vara bra att hitta de där smarta metoderna. Att det går att jobba fram bra idéer och inte bara kläcka dem på ren inspiration känns bra.

Försöker jobba en del från tåget. Gör ett jobb åt Nutek (via Citat Journalistbyrå) som ska vara klart på fredag. En annan nyhet är att jag kommer att vara teknikredaktör på CAP&Design på frilansbasis från och med nu. Vi börjar med ett par nummer för att se hur det funkar, men det är ett riktigt inspirerande jobb att ta tag i. Övrigt på att-göra-listan: artikel till Proffsfoto, uppföljande reportage till Accent och inte minst att planera produktionen av en kort informationsfilm.

Boken jag skrev förra året (Världens Baksmälla - om alkohol som utvecklingshinder) ska bli film. Eller ja, det är ju inte boken som ska filmas rakt av, men det är samma tema och delvis samma innehåll. Jag har lovat att titta på en första produktionsplan och budget som ska vara klar till på fredag. Kanske blir det någon reportageresa i anslutning till detta senare i år.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

7 januari

...har gått av det nya året och så långt funkar mitt bildprojekt ganska bra. Svårt att börja med en ledig vecka på sätt och vis, vädret och en allmän skönt-att-bara-vara-hemma-känsla gjorde att jag inte kom ut så mycket.

Sitter på Accent och försöker bli klar med en text, kan säga att jag inte riktigt har nått mitt normala arbetstempo än. Men det är väl bara att ta sig i kragen: Accent går till tryck i början av nästa vecka och under veckan som kommer ska jag både undervisa på Tollare och dra igång ett par större frilansknäck.

Kommentarer