juli 2009 Archives

Vi kom hit i lördags och har mest tagit det lugnt tillsammans med mina föräldrar och min systers familj. Har fortsatt med morgonpromenaderna under hela ledigheten. Precis som Peter tycker jag att det är starten, att komma ut, som är det jobbiga. När jag väl är ute går jag ofta längre än jag tänkt.

Fördelen med att gå istället för att löpträna är förstås att det inte sliter på kroppen i alls samma utsträckning. Eftersom behovet av att vila och återhämta minskar kan man utan problem gå varje dag - med lite tempo under promenaderna blir det ganska okej träning.

Sen finns det såklart nackdelar. Det är svårare att få upp pulsen och det tar betydligt längre tid. Sedan några veckor tillbaka går jag en långpromenad (mellan 45 och 90 minuter) varje dag. Det är lätt nu när jag är ledig, utmaningen blir att hålla igång det här när jag är heltidsarbetande småbarnsfarsa om några veckor.

Dagens promenad:

View Morgonpromenader i Mjölby in a larger map

Tiokilosgränsen nådd. Minus 10,6 kg sedan i påskas, detta trots att jag legat väldigt lågt med kalorikollandet under sommaren. De dagliga långpromenaderna tar tid men verkar ge resultat.

***

Semesterkänslan vill inte riktigt infinna sig. Inte så konstigt när jag sedan tidigare tagit på mig ett par deadlines mitt i ledigheten. Dumt, men som vanligt tänkte jag att jag skulle hinna klart tidigare.

***

Om en vecka är jag på Ullevi och kollar U2. Peppad.


Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det: Att ta steget att bli frilans är bland det bästa jag gjort. Ändå är det snart dags att lämna det livet och sälla sig till löneslavarnas skara.

Jag gör det inte för vilket jobb som helst så klart. Från och med årsskiftet efterträder jag Eva Åhlström som chefredaktör på tidningen Accent. I dealen ingår att jag redan nu i september går in på 75 procent för att vi ska ha gott om tid för överlämning och en del organisatoriska detaljer som behöver fixas. (Bland annat behöver två tjänster tillsättas innan året är slut).

Det känns otroligt bra - inte minst med tanke på alla positiva reaktioner och gratulationer jag fått. Att få chansen att leda och utveckla en så stor och viktig tidning är fantastiskt kul och knappast något man tackar nej till.

Som medlemstidning för IOGT-NTO har Accent en upplaga på närmare 50 000 exemplar. Tidningen har flera viktiga roller att spela: Vi ska bevaka (och helst vara nyhetsledande inom) alkohol- och narkotikaområdet. Vi ska granska och spegla organisationens verksamhet och vi ska göra en tidning som är ett slags kitt mellan medlemmarna.

Här finns flera utmaningar. En av dem är att balansera de olika rollerna. En annan är att att göra redaktionella val fristående från organisationens ledning. Strukturen är glasklar: Chefredaktören är ansvarig utgivare och avgör vad som ska stå i tidningen, men att granska kollegornas arbete är lättare sagt än gjort. Samtidigt är det förstås helt avgörande att tidningen samspelar och går i hyfsad takt med resten av organisationen. Nej, det är inte någon stor del av jobbet men dynamiken finns där.

Ja, jag är väldigt glad för den här chansen. Samtidigt är det förstås lite trist att behöva avsluta alla roliga frilanssamarbeten. Har redan tackat nej till ett spännande jobb som hade tagit mig ett par veckor till Kambodja och Thailand.

Särskilt trist är det att inte kunna jobba med Internetworld längre. De senaste åren har de knutit ett gäng frilansare allt tajtare till redaktionen, jag har haft förmånen att vara en av dem. (Måste särskilt nämna Ulrika Halvarsson - världens bästa redaktionschef. Beställningarna från IW är alltid tydliga och jag har alltid fått bra feedback på de texter jag lämnat. Jag har lärt mig mycket om konsten att vara en bra beställare av dig.)

Men som sagt: Det är inte vilket jobb som helst jag går till. Ser fram emot både hösten och kommande år!

Eller snarare väskorna. Den stora rullväskan går åt till kamera- och videoprylar. Kläderna hamnar i en liten duffelbag och så datorn, dokument och boken i den vanliga axelremsväskan. Ogillar att resa med mycket packning och många kollin, men vad gör man.

I morgon förmiddag sätter jag mig på tåget till Göteborg för att bevaka IOGT-NTO-rörelsens kongresser för Accents räkning. Tanken är att vi ska testa videoformatet grundligare de här dagarna. Ska bli kul!

***

Morgonpromenaden kändes seg . Min iPhone shufflade upp så bra musik att det gick bra ändå - det blir fart under fötterna med Amanda Jenssens Amarula Tree i öronen. Övrigt: Laura Pausini, Eldkvarn och ett par spår från GRP Live in session.

***

Almedalen var kul. Långa arbetsdagar - flera dagar började åtta och slutade efter midnatt - ofta med avbrott för middag med trevliga kollegor förstås. Med över tusen programpunkter på programmet kommer man alltid att missa det mesta, frågan är om det inte vore värt att vara på plats hela veckan nästa år.

Kommentarer