Någon gång under vintern 1990 satt jag under en vecka i en liten trähytt, kanske fyra meter från en landningsbana på en flygbas i Heden utanför Boden. Jag gjorde lumpen som väderbiträde. Inne på F13 höll vi till med meteorologerna, strax under flygledartornet, men ute på fältövning var vi hänvisade till nämnda trähytt. (Instrumenten man läser av står strax utanför).
I samma trähytt satt flygledaren. Här fanns ingen radar, bara en radio och ett enkelt hjälpmedel som kan pejla in från vilken riktning radiokommunikationen (och därmed flygplanet på väg in för landning) kommer.
Det var en show. Att dirigera tio-tolv plan, på väg in för landning ungefär samtidigt, med låga moln och höga berg runtomkring... det var ruskigt imponerande.
Jag kom att tänka på det när jag såg den här videon med FedEx-plan som landar på flygplatsen i Memphis under ett oväder:
Via Kottke.
Leave a comment