Tillbringade delar av dagen på ASEM People's Forum som arrangeras här i Hanoi i dagarna. Konferensen är ett slags förmöte till de "riktiga" förhandlingarna där EU och ASEAN träffas i början av oktober, fast nu är det organisationer och olika sociala rörelser som träffas istället.
Det som var mest givande var ett seminarium om media och demokrati. Trots alla olikheter mellan länderna var ändå panelens medlemmar (journalister från Frankrike, Filippinerna och Thailand) rörande överens om att trycket från marknaden är ett verkligt hot mot den pressfrihet som är en av beståndsdelarna i en verklig demokrati.
– Representativ demokrati bygger på principen om informerade medborgare. När media nu går mot ett allt ytligare och snarast fördummande innehåll är det ett stort hot mot demokratin, sa Shiela Coronel, en av Filippinernas främsta grävande journalister.
Den franske journalisten Richard Werly menade att problemen är störst inom tv och radio och att situationen i tryckt media ännu är något bättre. Men även där finns hot:
– I stort sett alla dagstidningar i Europa slåss med en dålig ekonomi. Jakten på reklamintäkter påverkar alla tidningar, även de stora institutionerna som Le Monde och The Guardian, det är inte bara tabloiderna som förändras för att locka fler annonsörer.
Tyvärr tog ingen av dem upp konsekvenserna av nya internetbaserade media. Personligen tror jag att till exempel bloggar har en viktig roll att spela här. Oavsett om man vill kalla bloggarna för journalistik eller inte (jag tycker att man in många fall kan det, Blind Höna tycker inte det) kan de hjälpa till att fylla ett allt större gap på vägen mot samhället med de informerade medborgarna.
Jag håller med vad Blind Höna skriver om bloggarna. Det är journalisternas roll att bevaka viktiga händelser och att göra det sakligt. Vi bloggare som är lekmän kan däremot kritisera hur bevakningen sker eller inte sker. Men vi har sällan varken resurser eller tid att göra egna grävande scoop.
Fast numera verkar journalisterna mest sitta och kopiera och klistra från olika telegram från TT och Reuter utan att göra några djupare analyser eller eget material. Nu var jag lite hård :), men vi är på väg dit.
Nackdelen med bloggar är att de kan vara oseriösa likväl som seriösa. För en lekman kan det vara svårt att kanske särskilja vilka som man bör ha ett litet extra källkritiskt öga till. Nu tycker jag att större delen av de svenska bloggarna överlag håller en bra kvalité.
Men jag kan tänka mig att i vissa länder skulle bloggarna kunna missbrukas. Vem vet egentligen vem som ligger bakom en blogg? Ta länder där censuren är stark. En blogg skulle lika gärna kunna vara en fejk från myndigheterna och sprida disinformation.
Annica
Desinformation ska det vara, ursäkta stavningen. Jag har inte vaknat riktigt :).
Annica
Det är klart att bloggar kan missbrukas och det är klart att man som läsare måste vara kritisk. Men det gäller ju all media. Journalistik kan också missbrukas, vinklas åt alla möjliga håll och om vi som mediakonsumenter och medborgare inte får möjlighet att se saker från ett antal olika håll ligger vi illa till.
Mångfalden i media är hotad både i Sverige och i resten av världen. Det är inget problem vi löser enbart med fler bloggar förstås, här tror jag att vi måste få regleringar och lagar som gör det omöjligt att koncentrera så mycket mediamakt hos en eller ett fåtal ägare. Men bloggarna kan ändå vara en del av lösningen! Fler röster, med fler utgångspunkter och vinklar!
Visst saknar bloggarna tid och resurser (det gör många journalister också...), men å andra sidan börjar vi bli ganska många, och nätverkandet mellan bloggare kan bli ganska effektivt. Det är inte ovanligt att ett ämne tas upp i en blogg och att någon annan (kanske med specialkompetens) hakar på och utvecklar osv.
Sen håller jag med om att bloggarna (också) kan göra ett utmärkt jobb som mediekritiker. Det är ruskigt viktigt det också.